Blås

...av den gamla stammen...

på det onda så försvinner det...INTE!
Idag gjorde jag Malmös gatubild lite mera..levande (?)
Vandrade med kursare i västra hamnen, djupt engagerad i ett samtal om... något fullständigt oviktigt.
Malmö gatukontor , eller vad de kallar " de som tar hand om’et”, hade bestämt att trottoarkanter skall finnas i fluktuerad höjd , på det att topografin bliver...böljande.. eller vad vet jag!?!?
Stöp som en oxe rakt ut i evigheten, gjorde jag i dessa fina kvarter, det vet jag med säkerhet.
Utrustad med trasiga byxknän och riktiga sommarben linkade jag så småningom med vännen N:s hjälp till eftermiddagens föreläsningspass. Lämnade denna i halvlek och kände att jag måste minnas denna smärta så att jag inte kränker nån stackars unge genom att vilja ” blåsa bort det onda..”

Kanske var det det domaren gjorde igår, då mina randiga favoriter mötte Bunkeflo på vårt IP.
Han blåste dock ketchup.. dvs först inte alls, sen inget, sen inget och sen kom allt, blåst och gult o rött!
Då blev Ursula trött!
Att vara domare är svårt , det förstår även jag. Domare är bra och domare vill vi ha - annars blir det lixom ingen match... men ibland tycker man.
I går tyckte jag! Och då hade jag inte ens ont i knäna.
Den tjocka tanten har samlat sina notpapper, hämtat ett glas vatten och det känns som om hon snart tar ton...
Frågan är nu vem hon ska sjunga för...

Stentuffa fotbollsförbundet har regler. Dem kan man använda ..eller låta bli. Det sistnämnda verkar vara fallet eftersom vi inte mötte några änglar i augusti..
Men när vi väl råkas är det kanske åter en bra dag för mirakel..
TRO!

Ursula går minsann inte på knäna.